manuskt

Frida Andersson Johansson skriver om att skriva


8 kommentarer

Igenom första gången

Igår natt hade jag gått igenom hela mitt utskrivna, och numera handnumrerade manus. Har strukit massor, kommit på nya kapitel, fördjupat karaktärerna (i mitt huvud, det måste fortfarande skrivas) och fått allmänt bättre koll. Borde ha gjort det här för länge sedan.

Så. Nu är det ”bara” att börja skriva.

  

Annonser


5 kommentarer

Hotellrum bokade

Jag är inte känd för att vara ute i vad man kallar god tid. Fraser som ”Eh, nej vi har inga bord, du vet kanske inte om att det är Allla hjärtans dag i morgon?” och ”Bord för 9 personer? När det är Bokmässa och lönehelg? lycka till!” har yttrats i min närhet.

4 månader är tydligen inte i god tid när det gäller att boka hotell till Bokmässan, och jag krånglar extra mycket med att vilka sova ensam dag ett, med hela familjen dag två och lyxa med maken dag tre (har jag sagt ATG jag fyller 40?) Så nu har jag bokat tre olika rum på två olika hotell.

Nu ska vi snart börja fundera över vad vi ska göra på semestern …


8 kommentarer

Rookie mistake

Planen var att jag skulle skriva hela manuset från start till slut innan jag skrev ut det. Men det gick inte längre. Jag måste läsa och få överblick utan möjlighet att gå in och börja skriva om medan jag läser.
Det är nämligen det jag ägnat mig åt. Kastat mig in i mer eller mindre vilda ändringar, utan att ha full koll på om de kommer att funka eller inte.

”Ja! De ska såklart få reda på saken genom en dikt.” ”Borde inte vartannat kapitel vara hennes och varannat hans? Jag ändrar på en gång.” ”Vänta, kan en barnbok ha två perspektivpersoner, eller blir det för roddigt? Kanske bäst att jag ändrar tillbaka.” ”Vore det inte kul om vaktmästaren hade problem med …” ”Ska hon verkligen vara rädd för maskar?” ”Men nu är det ju en manlig huvudkaraktär rakt igenom, fast att det handlar om en kille och en tjej. Hur många sådana böcker finns det inte? Kan jag byta kön på dem?” ”Rektorn får vara en kvinna!”

Ja ni hör …

Så jag skrev ut klabbet. 120 sidor. Och gjorde ett rookie mistake. Jag glömde paginera. Så nu har jag 120 onumrerade sidor att hålla i schack. Önska mig lycka till.


6 kommentarer

Vi läser

När man får en refusering i form av en pdf med namnet ”manus standard”, då kan man snacka om standardrefusering.

Inom loppet av 20 dagar har mitt lilla bilderboksmanus refuserats fyra gånger. Tre sedan i onsdags. Nästan så man undrar om de samordnar sig 🙂

Det betyder att alla förlag i runda ett har svarat och att manuset med gott samvete kan återgå till sin lugna vistelse i dokumentmappen på min dator där jag hittade det för ett antal månader sedan. Kanske plockar jag fram det igen längre fram, (om 50 år när jag är knallberömd och demenssjuk och någon rådgivare ser en chans att tjäna en extra hacka på ett ”tidigare okänt manus”. Kom ihåg var ni läste det först.)

Annars? Jo tack, jag har fört det årliga, vårliga kriget mot vår megalomana oxbärshäck. Beväpnad med sekatör, humör, trimmer och svordomar har jag bringat den på knä. Och tillsammans med maken pressat ihop den på ett släp och dumpat det styckade liket på en asfaltsplan i Högdalen (tillhörande värmeverkets återvinning för trädgårdsavfall, lämpligt nog.) Nu har jag träningsvärk.

Dränkt har fått en fin recension på Bokpar – extra kul eftersom Dränkt fick högre betyg än Susan Hills Kvinnan i svart – och figurerar på en tjusig helsida i senaste Vi läser:

  

Over and out.


10 kommentarer

Puttrar på

Här händer inte mycket, är det lätt att tänka. Men lite händer ju hela tiden.

Jag har haft mitt livs första bokhandelssignering. Det gick … sådär. Eller, egentligen gick det ganska bra, med tanke på att kundunderlaget just denna soliga lördag var tämligen skralt. Jag hade min rollup uppställd utanför butiken, pratade med flera personer om boken och sålde slutligen tre böcker till kunder plus två till bokhandlaren själv, som nu alltså saluför den i sin butik. Och även om det inte var några lysande försäljningssiffror så var det ändå roligt att vara där. Målet den här gången var att inte komma hem med lika många böcker som jag gick dit med. Det lyckades. Nästa gång är målet att sälja fler än tre böcker till kunder.

Jag har fått ännu en refusering av mitt bilderboksmanus. Men en ganska hövlig sådan – om än åt standardhållet. Jag laddar för fler förlag att skicka det till, men väntar fortfarande på svar. Jag har märkt att många blir knäckta av refuseringar, men så känner jag inte alls (lätt att säga förstås, med många förlag kvar och ett manus som jämförelsevis varit minst sagt mindre arbestkrävande än ett av romanlängd.) Möjligen har jag blivit härdad under mina år som frilansjournalist, då man vande sig vid att få nej till sina artikelidéer. Du ska få tio nej innan du får ett ja är en säljarregel jag hört. Och de tackar inte nej till dig, de tackar nej till just den här texten, vid just det här tillfället.

I gengäld har jag fått ett förlagsavtal – för novellen till antologin I skuldens skugga som ska säljas till förmån för Min stora dag – och skickat en faktura – för böckerna som såldes under signeringen. Upplyftande båda två.

Och så skriver jag. Det går långsammare än man hade kunnat önska, men det går i alla fall. Förra helgen var totalt fullsmetad, men den här hoppas jag kommer att innehålla en del skrivtid. Ser fram emot att få skriva ut råmanuset för första gången. Målet är att det ska ske innan maj är slut.

Vad gör ni?


3 kommentarer

Hej och hå och en flaska med damm

Av olika anledningar så blev det inget releasefirande eller Lincon-besök i Linköping och inte heller släktkalas i Knivsta idag. Släkten blev sjuk och då var det försent att åka till Linköping. Så i stället – ta da – städade vi huset. Vi kan nöja oss med att säga att det behövdes.

Igår firades det release däremot. Anneli Stålberg debuterar med Glashjärta, som trots sitt gulliga omslag tycks vara en riktigt mörk historia. Själva firandet var desto gladare, med läckra snittar, bubbel och en massa roliga människor. Himla trevligt.

I morgon kommer min bror från Malmö, för första gången på år och dar. Och på lördag 12-00 signerar jag böcker på Bysis bok och papper på Söder i Stockholm.


Lämna en kommentar

Läs Dränkt helt gratis!

Jag har med lika delar nördighet, egofixering och möda lyckats ta reda på att Dränkt nu finns hos eller är beställd av en bra bit över 100 folkbibliotek! Och då räknar jag bara den trycka boken. Som e-bok finns den på ytterligare ett gäng bibliotek.

Fint tycker jag. Extra fint av någon anledning när den finns på gymnasiebibliotek och dessutom är utlånad. Och otroligt glädjande att se bibliotek där den redan lånats ut flera gånger och där folk står i kö för att få låna den.

Bibliotek är hur bra som helst. Vi har turen att ha ett bara några minuters promenad hemifrån, i anslutning till sonens skola. Senaste lånet för egen del var Gården av min förlagskollega Tom Rob Smith, som jag lämnade tillbaka så sent som igår. Och med oss hem följde, på dotterns begäran, en Mumin-bok.


6 kommentarer

I skuldens skugga finns på Adlibris

I höst släpps novellantologin I skuldens skugga, till förmån för organisationen Min stora dag, som gör tillvaron gladare för svårt sjuka barn. Det är Nina Larsdotter på Litet förlag som bjudit in författarvänner för att på detta sätt avsluta sin trilogi om skuld.

Jag är med, liksom stora namn som Arne Dahl, Viveca Sten och Linda Olsson, och dessutom medverkar flera vänner och bekanta, som Susanne Ahlenius, Christina Granbom, Birgitta Backlund och Nina Larsdotter själv.

Och redan nu finns boken på Adlibris: Fin va?


Lämna en kommentar

Signering bokad

Lördag 16 maj, 14.00 signerar jag Dränkt hos Bysis Bok och Papper på Södermalm i Stockholm. Väldigt trevlig och mysig bokhandel, värd ett besök. Kom gärna dit om du kan!

Det känns väldigt bra att ha någonting inbokat i närtid. Det är lätt att få känslan att man inte kan påverka vad som händer med sin bok. Några enstaka recensioner kanske droppar in fortfarande, men den första vågen av publiceringar och omnämnanden har klingat ut. Nu ligger det liksom i ”marknadens händer” om den fortsätter att sälja eller inte. Jag står vid sidan av och ser den åka upp eller ner på listorna hos bokhandlarna. Har gjort egna små lokala affischer som jag satt upp på anslagstavlor i Fruängen och Segeltorp bara för att känna att jag hjälper till litegrann. Och jag ligger på för att få till ett par signeringar till under våren. Nästa vecka har den funnits ute i två månader.

I september händer det desto mer. Då ska jag först vara med på bokfestival i Kristianstad, sedan delta i en seniorkryssning tillsammans med bland andra Alexandra Charles, Clabbe och Malena Ivarsson och slutligen vara med på bokmässan.

Mer då? Skrivandet står still, läsandet flyter desto bättre. Idéer ploppar upp och förkastas. Solen värmer ordentligt mellan varven och träden blommar. Jag har äntligen kompletterat min ansökan till Författarcentrum Öst. I morgon är jag föräldraledig med 5-åringen eftersom förskolan är stängd.

OCH. Jag har fått ett första svar på en bilderbok (text till en) som jag skickade in för några månader sedan. En standardrefusering. Men loppet är inte kört. Väntar fortfarande på svar från ytterligare ett par barnboksförlag. Och bara det att det händer någonting med en annan text är ganska skönt. (Ja, och så är det ju novellantologin som släpps i höst också, förstås.)

Nu MÅSTE jag börja skriva. Kanske redan i helgen. Fan trot.