manuskt

Frida Andersson Johansson skriver om att skriva


12 kommentarer

Tjoho!

Dränkt ska bli bokklubbsbok i sommar. Tjoho!

Dränkt ska läsas av en bokprisjury (vilket inte alls innebär att den blir nominerad eller nånting alls, men ändå.) Tjoho!

Det rapporteras om att Dränkt presenteras (presenterades?) på ett bord, alltså extra framlyft, på Akademibokhandeln i Nordstan i Göteborg (tyvärr inget bildbevis, men) Tjoho!

Det kanske, kanske blir en andra upplaga. Tjoho!

Jag ska medverka i en antologi med namn som Arne Dahl, Linda Olsson och Viveca Sten. Till förmån för Min stora dag. Tjoho!

Jag har druckit två glas vin på After Work. Tjoho!

Annonser


3 kommentarer

Du har ju hela helgen på dig

Mitt så kallade skrivande fortsätter i samma stil.

Måndag kväll: Förberedde föredrag. Maken tramsar om hur dåligt han mår. Mår jag också dåligt? Sov i princip ingenting. Vilket jag inte gjorde natten innan heller.

Tisdag kväll: Höll föredrag. Succé! Jag dopade mig med allt vi hade hemma innan. Ipren, nässpray, Pepcid – you name it. Gick i sömnbristkoma och trodde jag skulle få ställa in flera gånger under dagen. Och så bara … stod jag där och (om jag blygsamt får säga det själv) rockade. Publiken var lika blygsam, ungefär 15 personer totalt. Tydligen blev jag utkonkurrerad av nåt kundjippo på Ica Kvantum (glamouren), men det gjorde ingenting. Det var roligt, de lyssnade, de köpte böcker (sålde 8 stycken vilket känns helt ok eftersom flera var par och jag dessutom fick betalt och blommor.) Jag gör gärna om det. Dessutom hade jag alltså lyckats skicka det där nyhetsbrevet tidigare på dagen. Sov gott!

Ondag kväll: Releaseparty för Leffe Delos bok Havrefarsan. Jag firade att veckans två orosmoment var avklarade genom att dricka Fireball, äta hästgodis (tilltugget var knäckebröd och morötter för att hålla temat) och skåla i vin. Och öl.

Torsdag kväll: Kraschade ganska mycket i soffan. Jag visste ju att jag skulle få skriva på fredag!

Fredag: Hämtade barnen tidigt och åkte till körsbärsträden i Kungsträdgården, fikade på stan, firade Världsbokveckan genom att tvinga sonen att viska fram ”Läsa är kul” på Akademibokhandeln så han fick en gratis bok (min bok hade avancerat från understa hyllan till mittenhyllan) och köpa lite andra böcker.

Dagen innehöll även några timmar för skrivande! De gick raskt åt till att ta fram nya fakturamallar, ta reda på momssatsen för förskott, föra över pengar hit och dit för bokbetalningar, försöka boka in en signering och posta ansökan till Författarcentrum.

Tur då att hela helgen fanns kvar!

Nu är det lördag kväll. Jag har hittills inte skrivit ett ord (värmer upp med det här blogginlägget) utan varit på SciFi-mässa med barnen, sett sonen lära sig fäktas med lasersvärd av Obi-Wan och – om vi nu ska låtsas att jag ”skriver” träffat både skräckförfattaren Mikael Strömberg (som kommer med ny bok på Eskapix inom kort) och Undrentide-Elin samt köpt en bok av den senare, skriven av en gammal Uppsalakompis  till mig, nämligen Fredrik Brounéus The Prince of Soul and the Lighthouse (skriven när han bodde på Nya Zealand därav engelskan).

Så, halva helgen har gått. Men halva är kvar. Kanske dags att börja skriva nu eller? Har 40 fina minuter på mig innan jag måste lägga barnen. (Maken är på fotboll om ni undrar.)


14 kommentarer

Släpp manuset

Idag är det premiär.

Jag ska prata i närmare en timme för folk som betalat(!) för att lyssna. Mycket märklig känsla, men det ska bli kul. Och jag tror att det kan bli ganska bra.

Det är bara det att jag inte har sovit på två nätter av egentligen ingen anledning alls mer än att jag är allmänt kass på att sova, lite stressad, lite nervös, lite rosslig och har en dotter som gärna ligger i vår säng och sparkas. Nu går jag runt som en av statisterna från Walking Dead. På något sätt har jag åtminstone lyckats få iväg ett nyhetsbrev – trots helt nytt system. Så någon slags verksamhet finns det långt där inne bland vindlingarna.

Jag har ägnat ett par dagar i olika omgångar åt att fundera över vad jag ska säga under föredraget. Skrivit ett detaljerat manus, försökt lära mig det hyfsat utantill med hjälp av stödord på manuskort, och sedan insett att det med största sannolikhet blir betydligt bättre utan.

Om någon frågar mig om vad Dränkt handlar om – så kan jag svara utan att läsa anteckningar. Samma sak om någon frågar om hur vi gjorde omslaget, hur lång tid den tog att skriva, hur man märker att Segeltorp finns med i boken, vad som egentligen hände med mitt förlag, när jag hittar skrivtid, vad jag skriver på nu, varför jag skrev boken och vilka teman den innehåller.

Så nu har jag snarare stödrubriker istället – och så gäller det att spåna loss lagom mycket så att vi täcker tiden. Det kan visa sig bli katastrof i mitt sömnomtöcknade tillstånd, men friskt vågat …

Får jag hjärnsläpp så läser jag högt ur boken.

En sak står dock klart och tydligt på min lapp. Under ”Presentation” står mitt namn. En gång pratade jag nämligen i sju minuter om #Älskanoveller, men jag glömde säga vad jag hette.

Håll tummarna.


8 kommentarer

Skrivarvecka?

Det där med skrivande, det innehåller ju så många andra saker än att just skriva. Väl?

Måndag

Den här veckan började med vabb. Det är ganska många veckor som börjar eller slutar så just för tillfälle. Jag ägnade tid åt att skriva – anteckningar om vad jag ska säga på föredraget nästa vecka. Efter att jag och det sjuka barnet hade avslutat ett parti Hello Kitty-Bingo och innan vi skulle börja med Ballong-lotto så såg jag ett meddelande från en lokaltidningsreporter som ville att jag skulle ringa upp så snart som möjligt. Jag ringde, och vips befann jag mig mitt i en intervju. Hörde mig själv boka in tid med fotograf på onsdag. Det går ju bra, för jag hämtar barnen då och kommer hem lite tidigare. Först senare insåg jag att det är simskola på onsdagar. Det löser sig.

Tisdag

Jobbet har flyttat. Bara en port bort, men ändå helt annorlunda. Idag var första dagen för mig i våra nya fina loker. Man inser hur  mycket man går på autopilot i vanliga fall, när det plötsligt blir ett projekt att gå och hämta kaffe (Var ligger köket? Kaffemaskinen är inte inkopplad än. Ligger assietterna i en låda numera?) eller gå på toa (oj, det här var visst städskrubben). Till och med datorn och tangentbordet kändes fel eftersom mitt bord numera står åt ett annat håll än jag är van. Och tre (3!) uttag till två datorskärmar, en dator, ett höjbart skrivbord, högtalare, laddare till telefonen som numera ingår i en ”mobil växel” och skrivbordslampa inte är annat än skrattretande. Efteråt fortsatte jag skratta när jag träffade en rolig skrivarkompis för mat och vin och prat om recensioner, bostadsområden, uppföljarångest och annat viktigt. Räknas väl nästan som skrivande? På vägen dit ringde kulturföreningen jag ska prata för. En vecka kvar.

Onsdag

I morgon ska jag jobba, hämta barn, lämpa över barn på maken som kör dem till simskola medan jag träffar lokaltidningsfotograf och plåtas på representativ plats. Klart skrivrelaterat.

Torsdag

Efter jobbet är det releasefest för att fira Anders Fagers medverkan i finsk (!) novellsamling. Att fira skrivande är väl också att skriva?

Fredag

TGIF! Äldsta barnets föräldradagar är farligt nära att gå upp i rök. Så på fredag börjar jag plocka ut de som är kvar, vilket betyder att våren kommer att bjuda på flera korta fredagar för barnen och förhoppningsvis (håller tummarna) mer energi till att skriva (ja, jag menar skriva som i skriva) för undertecknad.

Nu ska vi bara hålla oss friska också.


8 kommentarer

Det där med skrivandet

Det går sådär. (= inte alls) Främst för att jag inte ens öppnar datorn. Nu har jag iofs varit / är sänkt av en förkylning. Och jag är fortfarande inne i en läsperiod. Man måste ju fylla på också. (= undanflykter)

Men i bakhuvudet har jag tänkt ut en scen till. Och i framhuvudet grunnar jag på mitt entimmesföredrag som ska hållas 21 april. Mindre än två veckor kvar! Nånstans mitt under hjässan påminner jag mig själv om att gå igenom och skicka in skuld-novellen (= borde redan varit klart)

Medan olika delar av hjärnan jobbar på sitt så skickar jag mejl om intervju, signering, fakturering och sånt. (= förtränger deklarationen och att jag måste ta fram fakturamallar)

Hur går det för er?


2 kommentarer

Påskbilder

Hoppas ni har haft en fin påsk. Min började med vabb av febrig dotter på askonsdagen och slutade med att jag själv och sonen hade feber på påskdagen. Men den blev helt ok ändå. 

 På tisdagen före påsk tog jag mig äntligen tid att besöka några bokhandlare. Dittills hade jag bara sett Dränkt på ett enda ställe. På SF-bokhandeln hittad jag flera bekantingar, som Anna Jakobsson Lunds Tredje Principen och Johannes Pinters Vackra kyrkor.

Anna Keiler, Oskar Källner, Mattias Leivinger och Ylva Lee Lindell är andra kända namn från grupper, bloggar, mässor och releaser. (Det fanns fler, men här stod alla så fint samlade)

Jag och Caroline L Jensen tenderar att kampera ihop i hyllorna. Köpte med mig Demonologi för nybörjare hem.

   

Påskriset snöade in på skärtorsdagen.

Och när jag gick från jobbet vid lunchtid var det jag som spärrats in, av polisen, på grund av bomblarm. Märklig känsla att vara innanför spärrarna utan att veta nåt.

Långfredag firades med vänner, påskbord och uppkorkning av första releasepresent-skumpan. Tilltugget var cheddarkex som vi har mängder kvar av efter releasen.

Och så påskaftons glädjeämne – Dränkt tvåa bland inbunden svensk skräck på Adlibris!

  

… Som blev etta av svensk skräck.

  

Rapport från Borlänge där en vän (tack Anna) fotade Dränkt på bokhandeln med en tipslapp som kommit dit tack vare att en annan vän (tack Anna-Karin) talat om för personalen att jag kom från stan.

  

Och Dränkt fanns plötsligt med på Adlibris topplista över skräck!

Vågade mig på en skräckfilm på påskdagen. Måste ju hålla igång mörkrädslan. 

  

Och på annandagen var det äntligen sol! Motade bort krassligheten med en Ipren och började rensa rabatter. Trädgården gjorde sig skyldig till våldsamt motstånd.

    

Men den har sin charm. (Gissa varför jag skriver noveller om spindlar.)

  

Blev lätt besatt av boktitelpoesi (kolla upp på Instagram. Man tar tre boktitlar och sätter samman.)

 

 Det är verkligen beroendeframkallande.

  

Kunde knappt sluta.

  

Men det här blev dagens sista.

 

Och påskledigheten slutade med flaggan i topp!!! Helt otroligt, men Dränkt är (eller var åtminstone för en stund) etta på Adlibris topplista för skräck. Det kan jag leva länge på 🙂