Tralala lilla molntuss…

… kom hit ska du få en puss. Det är ju ändå alla hjärtans dag och allt.

Jag har skrivit! I smyg och i väntas tider mellan korr och redaktörskommentarer har jag petat lite här och lite där på en novell till en antologi.

Hur kommer det sig, kan vän av ordning fråga. Jag ska ju inte vara med i några antologier, ty sådant har jag inte tid med om jag ska skriva en till bok någon gång innan solen slocknar. Här har jag envist låtit bli att skicka in bidrag både hit och dit och även tackat nej på en direkt förfrågan till en vad jag tror kan bli en riktigt cool antologi. Men nu tackade jag alltså ändå ja, till en annan. Alla intäkter från den här ska nämligen gå till välgörande ändamål.

Det var det första. Länge hade jag ingen aning vad jag skulle skriva. Bollade en massa lösa idéer med mig själv, men alla kändes krystade. Och så fanns den där, en dag. Jag läste en saga för dottern och blev irriterad. Man kan lätt bli irriterad på sagor har jag märkt, särskilt i kraftigt förenklad form i piffiga samlingsvolymer. Oj vad alla tjejer är vackra små våp. När jag läser hoppar vi över det mesta av utseendebeskrivningarna, Greta får minst lika många bra idéer som Hans, och spegeln säger vem som smartast i landet är. (Spegeln har dock noll koll, för någon mindre klyftig person än Snö ”de sa ju inte att jag inte fick ta emot någonting genom fönstret” vit är svår att hitta). Och hur unik skostorlek har Askungen??? Egentligen??? Va? Va? Och hur närsynt är prinsen om han måste prova skon på alla fruntimmer för att vara säker? Vad hade hänt om Askungen haft storlek 38, det skulle jag vilja veta.

Alltså, jag fick en idé från en av dessa tvivelaktiga historier. Det var det andra. Och nu har jag skrivit den. Det var kul. Det betyder också att jag har bockat av ännu en grej på min lista och att jag nu faktiskt kan börja snegla åt mina manus igen. Den kusliga deckaren och barnboken om drömfångaren.

OCH jag har en ganska drastisk idé om hur jag ska få mer skrivtid. You only iive once.

Annonser

13 reaktioner till “Tralala lilla molntuss…

  1. Oh, drastisk idé om mer skrivtid – me like! Jag har också ett par sådana men av diverse anledningar kommer det ta minst ett par år innan jag kan sätta dem i verket! 🙂

  2. Åh vad kul med novell! Det är ju ganska underbart med det där skrivandet som liksom tränger sig igenom vardagen och måsten och blir till ändå. Och säger som Eva: Åhå! Drastisk idé låter mycket spännande!

    1. Ja, jag gillade just att den var för välgörenhet. Det känns som ett bra tänk kring antologier rent allmänt. Och tiden, ja det kanske inte är en så revolutionernande idé egentligen, men jag hoppas det blir av.

  3. Askungen är som Barbie. Ingen av dem hålls egentligen upprätt med de där små fötterna. Dessutom tänker jag på snörda fötter när det kommer till deras fotstorlek och det är bara obehagligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s