Jag är en sån

Fick efter nästan ett halvårs väntan svar av typen ”tack men nej tack, formulär 1A” från en agentur igår. Det gäller mitt första manus, en deckare (såklart), som kom som första version för snart fyra år sedan och som jag ärligt kan säga att jag inte alls har arbetat igenom på samma sätt som det manus jag jobbar med nu, på grund av en kombination av lathet och oförstånd.

Självklart skulle jag bli glad om någon ville ta sig an min stackars deckare. Men jag kan inte påstå att svaret var varken oväntat eller tog särskilt hårt. Jag har lärt mig massor under arbetet med mitt nuvarande manus, och jag börjar bli sugen på att så småningom gå tillbaka till det gamla och se om jag kan styra upp det med mina nya kunskaper. Men inte nu, först vill jag bli klar med min low fantasy / skräckis.

 

Nu kan jag alltså välja att tänka ”Fan, mitt manus blev refuserat igen”.

Eller så kan jag tänka att ”jag är en sådan som faktiskt skickar manus till förlag och agenturer och några refuseringar i ryggen hör till.”

 

Jag är en sån.

 

Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge.

 

Idag lever jag drömmen, vabbar med förhållandevis frisk treåring som målar med vattenfärg, det regnar utanför, jag har läst hela den senaste ”Vi läser” (David Peace tycks sova bara 4 timmar per dygn och har idéer om att ord ska ha rätt antal bokstäver!) och nu ska jag ”spänna bågen”, alltså pilla med mitt manus.

Annonser

8 reaktioner till “Jag är en sån

  1. Skit med refusering. Trots det så blir jag glad och beundrar din isntällning. Bra med insikt om att ha gått vidare. Skulle vara fasen så mycket värre om man inte utvecklades utan stod och trampade. Så jag säger heja dej som är en sån!

  2. Jag älskar din formulering ”kombination av lathet och oförstånd”, det är verkligen på pricken. Och härligt att du har kommit vidare. När man själv ser svagheterna i sitt eget manus, då blir det ju nästan omöjligt att tänka ”fan, jag blev refuserad”. Man vet ju redan varför. Ha en fin skrivdag!

  3. Verkligen sant. Det är ju jättelätt att aldrig någonsin bli refuserad. Det är ju bara att inte skicka in något. Nyfiken på vad du håller på med nu måste jag säga, och jag tror du gör helt rätt i att arbeta klart det innan du går tillbaka och eventuellt arbetar igenom det gamla igen.

    1. Vad kul att du blir nyfiken. Och som sagt, det är ju lätt att inte bli refuserad 😉 Lika lätt som att aldrig ramla av en häst, eller staka sig på en scen. Man ångrar väldigt sällan att man har försökt, men ofta sånt man aldrig försökte.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s